Klokskap om flyktingar med Alf

Ett möte i höstas med Alf Svensson

ALF SVENSSON har för mig alltid varit ett stort politiskt föredöme. När han skriver eller talar så lyssnar jag tillsammans med många, många andra utöver vårt land. Det är bara så att det finns få, som likt Alf, klart kan uttrycka klokskap och djup utifrån den stabila kristdemokratiska värdegrunden.  En värdegrund som utgår från alla människors lika och unika värde. 

UNDER SÖNDAGEN kom en debattartikel i flyktingfrågan där Alf Svensson skriver tillsammans med ett antal andra kända personer som är och har varit aktörer inom politik och samhälle. De skriver bland annat att  "Den dominerande agendan i migrationsfrågan för Sverige på en inhuman väg och partierna deltar i en pinsam tävling om vilka som för den mest restriktiva politiken." De anser att dagens diskussioner är förenklade och att flyktingpolitiken på 2010-talet gett många människor som bidrar till samhället chansen till ett nytt liv. ”
    De partier som har medverkat till detta ska inte be om ursäkt eller skuldbelägga varandra. Tvärtom kan de känna stolthet över det”, skriver de i debattartikeln som du kan läsa i sin helhet på följande länk:
https://savsjo.blogspot.com/2024/03/klokskap-om-flyktingar-med-alf.html

 

Pinsam politisk tävling i hårda tag mot flyktingar

Utan invandrare stannar Sverige, inte bara äldreomsorg och kollektivtrafik. Men trots hög sysselsättningsgrad bland utrikes födda fokuserar debatten på problem som nya repressiva lagar påstås lösa. Det går att förbättra integrationen, men också att värna humanism och solidaritet,  

Betrakta en elefant. Den har en snabel, en stor kropp och en liten svans. För att få fram sanningen om elefanten måste man avbilda hela kroppen. Och för att få fram sanningen om invandringen måste också alla delar med.

MEN DAGENS DEBATT om invandringen har ett oerhört inskränkt perspektiv. Det är bara svansen man ser och talar om. Och den står för problem, som gängkriminalitet. Sverige har en lång historisk tradition av invandring som helt klart har gagnat vårt samhällsbygge. Det gäller också i dag. Vi måste se helheten.

Fakta är att det i stor utsträckning är invandrade personer som bär upp den svenska omsorgen och kollektiv­trafiken. Drygt hälften av landets buss- och spårvagnsförare och en tredjedel av undersköterskorna är utrikes födda. Om de skulle strejka en dag skulle effekterna bli mycket märkbara.

VÅRT BEROENDE AV INVANDRARE på arbetsmarknaden kommer dessutom att öka. I dag finns det nästan tio personer i förvärvsaktiv ålder på varje person som är 80 år eller äldre. Det antalet kommer under alla förhållanden att minska och än mer så utan invandring, vilket skulle drabba dagens 80-plussares barnbarn som får en ökad försörjningsbörda.

Drygt hälften av landets buss- och spårvagnsförare och en tredjedel av undersköterskorna är utrikes födda.

Att integrationen på arbetsmarknaden har förbättrats och sysselsättningen bland utrikes födda ökat glöms oftast bort. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda uppgår till 75 procent i Sverige, vilket är i nivå med genomsnittet för inrikes födda i hela EU. Sverige har tillsammans med Spanien och Portugal det högsta arbetskraftsdeltagandet bland flyktinginvandrare i EU. Riktigt bra har det gått för unga män från Afghanistan, trots att den gruppen ofta har svartmålats.

 Arbetslösheten är fortfarande ett problem, särskilt bland flyktinginvandrare. Men det måste understrykas att det är av humanitära skäl som Sverige tar emot dem, inte för att det finns ett arbete som väntar när de kommer hit.

UNDER 2010-TALET kom ett stort antal flyktingar till Sverige. Det skedde med ett starkt stöd från många medborgare och skapade en folkrörelse av solidaritet. I kommuner som präglades av ett intensivt samarbete mellan myndig­heter, civilsamhälle och näringsliv kunde fler än hälften av flyktingarna komma i arbete eller utbildning efter två år med etableringsinsatser. Spännvidden mellan bästa och sämsta kommun var så stor som 90 procent och 5 procent efter två år (Sveriges Kommuner och Landsting 2017).

Det måste understrykas att det är av humanitära skäl som Sverige tar emot dem, inte för att det finns ett arbete som väntar när de kommer hit.

Det visar att det går att kraftigt förbättra integrationen. De offentliga finanserna förblev starka trots flyktinginvandringen. På kort sikt belastas de offentliga budgetarna av flyktinginvandring, men längre fram kan de rent av stärkas. En rad studier visar att invandring kan bidra till ökad ekonomisk tillväxt.

I DEN POLITISKA DEBATTEN kan det ibland låta som om var och varannan invandrad person är en brottsling. Det stämmer inte.
   Det är visserligen sant att det finns en förhöjd risk för att personer med utländsk bakgrund har varit misstänkta för brott jämfört med personer med svensk bakgrund. Men viktigare är att den stora majoriteten, långt mer än nio av tio, inte har varit misstänkta för något brott (Brå 2021:9). Hur upplever personer med utländsk bakgrund att varje dag matas med påståenden om att invandringen är ett stort hot och att invandrade bara utgör problem?

Nya lagar är nu på väg i repressivt syfte, där en del äventyrar mänskliga rättigheter och demokratiska värden. Hit hör bland annat ”visitationszoner”, angiverilag, begränsad yttrandefrihet för icke-medborgare, utvisning på vaga grunder, stopp för offentligt finansierad tolkning och en hårdare press på att fler ska lämna Sverige.

 Osunt utnyttjande av arbetskrafts­invandrare måste naturligtvis stoppas, men stela inkomstgränser som utestänger många från att jobba inom exempelvis äldreomsorgen är inte lösningen.

 Politiken kan göra mycket för att förbättra integrationen: bryta boende­segregationen, förbättra undervisningen i svenska, bekämpa diskrimineringen på arbetsmarknaden och bryta segregationen i skolan. 

 
De partier som har medverkat till detta ska inte be om ursäkt eller skuldbelägga varandra. Tvärtom kan de känna stolthet över det. 

Vi är oroliga för att dagens dominerande agenda leder samhället i en inhuman riktning i tron att ”ändamålet helgar medlen”. Tävlingen om vilket parti och vilken regering som har varit mest restriktiv i flyktingmottagandet är pinsam och ökar risken för en ängslig anpassning till Sverigedemokraterna, där varje steg obönhörligt leder till att partiet lägger än mer extrema förslag.

VISST KAN SVERIGE BLI BÄTTRE på integration, men tusentals människor har fått en ny livschans här och bidrar till vårt samhälle. De partier som har medverkat till detta ska inte be om ursäkt eller skuldbelägga varandra. Tvärtom kan de känna stolthet över det.

 Vi möter många människor som är starkt oroade av att debatten oftast följer ett förenklat spår och sprider missvisande information. Problem ska inte förnekas, men våra besluts­fattare måste ge en mer nyanserad och rättvisande bild av invandringen och angripa de verkliga problemen. Den politiska debatten måste bygga på fakta och samtidigt värna humanism och solidaritet i en allt oroligare värld.

Alf Svensson, tidigare partiledare (KD) och biståndsminister
Anna Ekström, ordförande i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och i ABF Stockholm
Antje Jackelén, tidigare ärkebiskop 
Agneta Pleijel, författare

Bengt Westerberg, tidigare partiledare (FP) och socialminister

Cecilia Malmström, tidigare EU-minister (FP) och EU-kommissionär
Jesper Strömbäck, professor i politisk kommunikation, Göteborgs universitet
Kristina Persson, tidigare statsråd (S) och landshövding i Jämtland
Margareta Persson, tidigare riksdagsledamot (S) och ordförande i Handikappförbunden
Monika Olin Wikman, jurist och tidigare landstingsdirektör
Sverker Sörlin, professor vid KTH, ordförande i Folkuniversitetet och författare
Therese Svanström, ordförande, TCO