 |
| Norra Ljunga kyrka under sol och klarblå himmel |
Kyrkolokalen var fylld till sista plats och även om Elna inte hade någon egen familj eller stor släkt så syntes det att hon hade många vänner i våra bygder. Begravningen blev ett fint avslut för en omtyckt person som har betytt mycket för Sävsjö.
ETT MINNESORD publicerades för någon vecka sedan, där jag tillsammans med kommunchefen Jan Holmqvist och informationschef Ywonne Gill lyfte fram det viktiga arbete som Elna gjort för vår kommun. Du kan läsa minnesordet på denna länk: Elna Nilsson – I berättelsernas tjänst
Elna Nilsson – I berättelsernas tjänst
Trots att vi visste att Elna Nilsson var både sjuk och till åren kommen så blev det en vemodig dag när nyheten om hennes bortgång nådde oss.
För ingen har väl berättat om Sävsjö som hon. I hela sitt liv brann hennes hjärta för hembygden och hon kunde dess historia som ingen annan.
Efter att bland annat ha arbetat i bank och som tandsköterska vann lusten och längtan till mer kunskap och hon utbildade sig till bibliotekarie.
Den 1 september 1966 tillträdde Elna Nilsson tjänsten som bibliotekarie på det knappt årsgamla kommunala biblioteket. Det visade sig vara ett jobb som passade Elna perfekt. Dels träffade hon många boklånare som kunde berätta olika skeenden och historier om bygden och dels ordnade hon musikaftnar, sagostunder och släktforskning. Just detta med musikaftnarna har sin egen historia. De gick till så att man samlades på biblioteket och spelade vinylskivor på en stereoanläggning. Ofta hade man också någon musikkunnig som kommenterade det man lyssnade på. Det var ett trevligt sätt att mötas på och många var de som slöt upp till dessa aftnar. Det var en tid innan Spotify och digitala musikfiler blev var mans egendom…
Självklart var Elna också en stor bokvän som värnade litteraturens betydelse för barn och vuxnas utveckling och lärande.
Tjänsten som bibliotekarie hade Elna fram till sin pensionering i mitten av 1980-talet. Därefter blev det hembygdsforskningen som fick hela hennes uppmärksamhet. Elna Nilsson var en skarpögd och glasklar skribent och med en oförtröttlig iver publicerade hon varje år texter i hembygdsföreningens årsskrifter. Dessa blev sedan grunden till boken ”Sävsjö ett samhälles liv och utveckling vid stambanan” som utkom 1997.
Och när Sävsjö kommun firade 40 år som kommun och gav ut boken ”Sävsjö kommun – då och nu” så ställde hon upp för en lång intervju och var också bollplank för redaktören.
Kärleken till hembygden och till Sävsjö tog sig inte bara uttryck i varmhjärtade skildringar av en förfluten tid. Nej, hon var också i högsta grad en del av samtiden och det moderna samhället. Det innebar bland annat att hon inte var rädd för att säga sin mening i olika frågor. Det kunde handla om allt från att hon ville bevara den gamla bebyggelsen i centrum till att hon tyckte att den kommunala byråkratin bredde ut sig för mycket.
Att uttrycka sitt hjärtas mening är en rättighet i vårt demokratiska samhälle. Men det är också en ynnest för oss som arbetar i kommunen.
För hur ska vi annars känna av de vindar som blåser och vad människor egentligen tycker?
Och trots att Elna och vi inte alltid kunde landa i gemensamma slutsatser så kunde vi alltid prata om saken över en kopp kaffe.
Vi i kommunen har haft stor hjälp av Elna Nilsson. Hon hade alltid tid att svara på frågor och hon var den ständiga kunskapskällan när det gällde vår historia. Och hon ställde alltid upp för oss.
Därför är det också en saknadens dag idag.
Sävsjö är en del av världen. Vår kommun och vi som bor här formas av dess händelser och skeenden. Men utan Elna Nilsson hade vi inte vetat så mycket om vår historia och det som är vårt nu.
Vila i frid Elna och tack för en stor samhällsgärning.
Stefan Gustafsson, Jan Holmqvist, Ywonne Gill
