Valräkning, syskongemenskap och en tur i skogen

Syrran hade med sig storpudeln Nisse. Jag är uppväxt
med pudlar och tycker det är så kul att
träffa Nisse lite då och då.

DET MEST SPÄNNANDE den här dagen var förstås att se om onsdagsräkningen skulle förändra valresultatet. Här i vår kommun blev det bara mindre förändringar och mandatfördelningen blir densamma som tidigare. Nu väntar nästa steg, när länsstyrelsen ska kontrollräkna och därefter fastställa det definitiva valresultatet. Sedan börjar räkningen av personrösterna och det är också en spännande del av processen. Då avgörs vilka personer som faktiskt blivit valda till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige.

VI SOM SYKON har träffats hemma hos oss och haft en riktigt trevlig stund tillsammans. Sedan jag fick min cancerdiagnos känns det verkligen som att vi har kommit varandra närmare. Vi tar oss mer tid för varandra, för samtal och för att bara mötas. Det är något jag uppskattar väldigt mycket och som känns extra värdefullt just nu.

ANNETTE OCH JAG tog också en sväng ut i skogen för lite blåbärsplockning. Det går fortfarande att hitta en hel del blåbär, även om de börjar bli lite övermogna nu. Vi fick ändå ihop mer än förväntat. Som en liten bonus hittades också några fina kantareller! Efter det regn som kommit har de fått lite bättre fart och hunnit växa till sig.