 |
| En MR-kamera |
DAGEN BÖRJADE på morgonen med MR, eller magnetröntgen som det också kallas. Det är en undersökning där man med hjälp av starka magnetfält och radiovågor kan få väldigt detaljerade bilder av kroppens insida. Till skillnad från vanlig röntgen används ingen röntgenstrålning. För min del gick det faktiskt väldigt smidigt med kontrastvätskan eftersom de kunde använda min venport. Det är skönt när något kan göras lite enklare och utan extra stick. Själva MR-undersökningen tog ungefär en halvtimme. Jag kan tänka mig att det för många kan kännas lite skrämmande första gången. Man får ligga på en brits som sedan förs in i ett ganska trångt rör, och där inne börjar maskinen leva sitt eget lilla liv med höga bankande och knackande ljud. Som tur är får man ordentliga hörselskydd med musik, vilket gör det hela lite mer uthärdligt.
NÄR DEN FÖRSTA undersökningen äntligen var klar var det bara att gå vidare till nästa och det var en CT-röntgen, eller datortomografi/skiktröntgen som det också heter. Vid en CT ligger man inne i en stor ring medan en röntgenstråle snurrar runt kroppen och tar en mängd bilder från olika vinklar. Bilderna sätts sedan ihop av en dator till detaljerade 3D-bilder av kroppens organ, skelett och blodkärl. Här blev det däremot lite mer strul. Kontrastvätskemaskinen bestämde sig för att inte samarbeta, så utrustningen fick bytas flera gånger. Till slut fick de ordning på allt och undersökningen kunde genomföras som planerat. Och när det väl fungerade gick det snabbt, själva undersökningen tog nog bara några minuter.
NU VAR ÄNNU en sjukhusdag avklarad. Två undersökningar gjorda och ännu en väntan börjar. På onsdag är det dags för läkarbesök i Jönköping, och då hoppas jag att jag äntligen får några riktigt goda besked. Jag hoppas och ber av hela mitt hjärta att tumören antingen är borta eller åtminstone har krympt så pass mycket att nästa steg kan bli att boka in en operation. Jag känner mig hoppfull!
