tisdag 1 november 2016

Fransiskus gjorde mig mer hoppfull

Så har då påve Fransiskus avslutat sitt uppmärksammade besök i Sverige. Intressant att följa med i nyhetsrapportering och i media se påvens medverkan i  Lunds domkyrka och andra samlingar. Det är fascinerande att denna stora världsledare så tydligt står upp för trons fundament och så hängivet arbetar för fred, försoning, enighet och solidaritet.

Besöket hade som syfte att börja reparera århundraden av konflikter mellan katoliker och lutheraner. Starta upp resan för att överbrygga olikheter, missförstånd och motsättningar. Kändes historiskt att höra påven uttala att "nu har vi katoliker och lutheraner påbörjat vandringen tillsammans på försoningens väg!"

Det är oroande att se hur utvecklingen i Sverige så väl som utöver världen är den precis motsatta. Mellan religioner, länder och ledare så synes konflikterna tillta. Retoriken mellan politiker blir allt fulare. Presidentvalskampanjen i USA är väl det mest påtagliga exemplet på detta. Färdvägen just nu i många av världens länder går åt fel håll och det kommer bli riktigt illa om det inte snart blir en vändpunkt. För mig blev det därför så välgörande att lyssna till påvens försonande anslag och lyssna till hans viktiga budskap. Jag har tagit intryck och jag hoppas att många mer med mig tar till sig av det kristna kärleksbudskap som han så tydligt förmedlade under sin vistelse hos oss i Sverige.

Har de senaste veckorna på pianot haft sången "Underbar frid" på notstället. Denna klassiker översatt av Einar Vaermö och arrangerad av Lennart Jernestrand förmedlar också detta fantastiska budskap om att det finns frid att få. Känns som balsam för själen att i dessa tider få sätta sig ner en stund vid tangenterna, spela och sjunga denna fina sång.  Vänner, påvens besök har gjort mig lite mer hoppfull, hoppas du känner så också. Kärlek, fred, försoning, enighet och solidaritet, visst är det möjligt!