Salt nödvändigt ont

Bron över järnvägen har nu flera "potthål" orsakade av
det ombytliga vintervädret.

DET KOM ETT BREV som var vänligt men också med synpunkter och frågor om hur kommunen hanterar salt. Brevskrivaren oroas över att salt förstör miljön, metallkonstruktioner och fördärvar våra bilar. Hon hade noterat att det nu är potthål och skador på bron över järnvägen och hon undrar om saltet förorsakar detta. Hon konstaterar att eftersom man inte behöver salt i Norrland borde vi inte behöva det i Sävsjö heller.

CARL RYDÈN är ansvarig för området och jag har av honom fått fakta om hur vi hanterar salt. Uppgifterna har bildat underlag för mitt svar. Jag förmedlar svaret också till er bloggläsare så får ni också, i dessa bistra vinterdagar, en information om hur kommunen jobbar med halkbekämpning

Mitt svar på brevet om salt kan du läsa på följande länk:

Sävsjö 2018-02-28

Hej,

Tack för ditt brev med bra synpunkter på saltning. Det är viktigt att vara medveten om saltets negativa påverkan på både konstruktioner och miljön!

Vi i Sävsjö kommun försöker begränsa användningen av salt. Problemet är att det numera är vintrar med mycket varierande temperaturer, med tillfrysning och smältning om vart annat. Salt är med dessa vintrar ibland ett nödvändigt ont för undvika fallskador och olyckor som orsakar både enskilda och samhälle stora kostnader
Inom kommunen saltar vi, enligt en fastställd runda, kommunala genomfartsgator och matargator som hanterar större trafikmängder och framförallt tung trafik som kan få problem med väglaget vintertid. På gång- och cykelvägar, övriga gator och villagator halkbekämpar vi med makadam- och natursandblandning med en mindre mängd inblandat salt. Salt används vid trappor bl.a. i anslutning till perrongerna vid järnvägen samt trappor och busshållplats i anslutning till en skola. Det används vid entréer till äldreboenden, skolor, kök mm.
I Norrland har man mer stabila vintrar med långvariga perioder med minusgrader (likt den vi har haft i Sävsjö senaste 2 veckorna) och då går det att halkbekämpa med enbart makadam och sand. Vägarna som vi normalt saltar har under denna period frystorkat och kräver inga insatser med saltning.

Skicket på asfaltbeläggningen tex. på järnvägsbron har inget att göra med saltningen utan skapas när det blir perioder med plus – och minusgrader om vartannat. Fukt som finns i materialet under asfalten expanderar och drar ihop sig och det bildas ett hålrum under asfalten som tillslut blir ett potthål. Detta ser vi även på gator och gång- och cykelvägar där vi inte saltar.

Med Bästa Hälsningar!

Stefan Gustafsson
Kommunstyrelsens ordförande