Ett varmt farväl av Lena Persson

VRIGSTAD KYRKA lyste vackert i vårsolen när vi samlades för att ta ett sista farväl av Lena Persson. Kyrkan var fylld av hennes närmaste släktingar, en rad socialdemokrater och så Pierre, Therese och jag från kommunledningen. Anders Axelsson bjöd på finstämd sång till gitarr, Jack Pålsson spelade orgel och Maria Åberg var officiant. Alla bidrog till att skapa ett vackert och värdigt avsked för Lena.

EN MINNESSTUND hölls i församlingshemmet där vi bjöds på smörgåstårta och kaffe med dopp. Jag var en av dem som höll ett litet tal för att hedra Lena Perssons minne. I mitt tal berättade jag om första gången jag mötte Lena i hennes roll som handläggare på Försäkringskassan och delade några erfarenheter från alla år vi samarbetat i kommunpolitiken.

LENA PERSSON var en engagerad och orädd person som lämnat bestående avtryck i vår kommun och i politiken. Lena och hennes livskamrat Bengt var ett radarpar, både i livet och i politiken. De var intresserade, engagerade och uthålliga i sina politiska uppdrag, i princip hela livet ut. Jag vill påstå att de var ovanliga i vår kommuns politiska historia. Båda två stod upp för det de trodde var rätt, rotade i sina värderingar men kunde också vara pragmatiska och hade glimten i ögat. Jag minns Lena och Bengt med tacksamhet och bär med mig minnet av dem med värme och respekt.