Liv efter abort ger dilemma

Under några veckor har sjukvårdspersonal gett hemska beskrivningar av hur foster som lever efter abort hanteras. Sköterskor som ser ett barn med hjärta som pulserar och barn som ibland kvider och kippar efter andan vet inte hur de ska hantera situationen. Någon virar in det döende barnet i en filt, en annan beskriver hur man lägger barnet på sköljbänken tills det självdör. I Sverige är det fri abort till vecka 18 och med tillstånd från socialstyrelsen möjligt upp till vecka 22. Nästan alla sena aborter får tillstånd. Idag har det i några fall gått att rädda barn så tidigt som från vecka 21. Dessa fakta passar inte Svensk journalistkår och inte heller alla rödstrumpor och därför blir det inte någon som helst uppståndelse i media. Den makabra situationen tigs helt medvetet ner. Men dessa fakta går inte komma ifrån därför är det hög tid att socialministern visar handlingskraft och gör ännu kraftfullare insatser för att Sverige ska få ner de aborttal som är de högsta i Europa. Göran Hägglund måste också visa modet att initiera ett respektfullt samtal om abortgränser utifrån kristdemokraternas fundament "varje människas unika och okränkbara värde".