 |
| Det vackra kommunalhuset i höstsol |
DET VAR EN speciell känsla att parkera bilen nedanför kommunalhuset och, som så många gånger förr, promenera upp mot den anrika sävsjöbyggnaden. Den här dagen hölls en gemensam julavslutning för personalen i kommunalhuset. En kör med skickliga sångare och musiker framförde en repertoar av välkända julsånger. Ett uppskattat och stämningsfullt arrangemang!
TILLSAMMANS MED Fredrik Håkansson och Gunnel Svensson var jag på plats för att justera kommunfullmäktiges protokoll. I samband med det fick vi ett trevligt samtal om lokal historia, inte minst om hur vårt kommunalhus tidigare också tjänade som tingshus. Jag nämnde då ett dokument som jag i början av min tid som kommunalråd uppdrog åt vår kommunjurist, Henrik Edström, att ta fram kring just den här historiken. En intressant dokumentation som till stor del är hämtad från uppgifter i Elna Nilssons Sävsjöbok. Här finns intressant information om denna unika byggnad som häromåret blev utsedd till höglandets vackraste kommunalhus!
PROTOKOLLET från kommunfullmäktige kan du läsa på denna länk:
https://savsjo.se/download/18.7ca9d08b19a3311685e39cbb/1766144417401/Protokoll%20kommunfullm%C3%A4ktige%202025-12-15.pdf
HISTORIKEN OM vårt kommunalhus kan du läsa på denna länk:
https://savsjo.blogspot.com/2025/12/protokoll-och-historia-for-vart.html
Tingshuset och Kommunalhuset i Sävsjö – en kort historik
Den fastighet på vilken det nuvarande Kommunalhuset, tidigare tingshuset, är beläget hette ursprungligen Gustavsborg 24. Handlanden Frans Otto Ferdinand Rybeck bebyggde tomten redan 1879 med en större tvåvåningshus med minst fyra lägenheter. I äldre folkmun benämns sedan dess sluttningen av Djurgårdsgatan utanför Kommunalhuset ”Rybeckalia”. Före detta bergsmästaren, tillika ordförande i municipalstämman, Ingemar Nyberg övertog fastigheten några år senare.
Vid det allmänna tingssammanträdet i Komstad i maj 1902 väcktes frågan om byggandet av ett nytt tingshus och en ny arrestlokal i Sävsjö; de befintliga lokalerna i Komstad från år 1825 hade börjat att bli slitna och otidsenliga. Den 7 maj 1906 beslöt tingshusbyggnadsskyldige att inköpa fastigheten Gustavsborg 24 för att där uppföra ett tingshus ritat av byggmästaren John Johnsson i Värnamo. Den på fastigheten befintliga byggnaden från 1879 monterades troligen ned och uppfördes på annan plats i Sävsjö. År 1908 stod det nya tingshuset, vars yttre i stort sett motsvarar dagens utseende, färdigt. Tingshuset för Västra Härads domsaga invigdes den 12 januari 1909 av landshövdingen Pettersson och predikan hölls av kontraktsprosten Norbäck. Bakom tingshuset, där i dag den nyare delen av Kommunalhuset är uppförd, uppfördes samtidigt med tingshuset en vaktmästarbostad, till vilken distinktionskorpralen Ekblom, som hade tjänstgjort som polis i samhället sedan år 1895, flyttade.
I byggnaden fanns på bottenvåningen tjänsterum för domare, notarier och åklagare, samlingsrum för nämndemän och en stor tingssal. På övervåningen fanns rum som hyrdes ut som bostad åt notarier, vilka i allmänhet tjänstgjorde vid häradsrätten under ett par års tid. En profil i sammanhanget och i samhället var häradshövdingen Landergren. Under senare delen av tjugotalet hyrdes tingshuset ut för fester, så kallade basarer, anordnade av IFK i Sävsjö.
År 1932 lades domsagorna för Östra Härad och Västra Härad ihop, och frågan om att flytta domsagokansliet till Vetlanda väcktes. Domsagokansliet flyttades till Vetlanda år 1938, och den i Sävsjö tingshus stationerade personalen flyttade med. Tingshuset användes emellertid alltjämt vid förhandlingar förlagda till Sävsjö. År 1959 beslutades att tingshuset skulle renoveras. Det nyrenoverade tingshuset kunde så invigas den 19 januari 1961. Ett speciellt intresse tilldrog sig därvid den tallkotteliknande stora kopparfärgade lampan i tingssalen, de kostbara schweiziska tapeterna i häradshövdingens tjänsterum, det nya i kalksten huggna vapnet för Västra Härad, som placerats ovanför huvudingången till tingssalen, samt den hundraåriga domarstolen.
Den utanför tingshuset belägna tingshusklockan klämtade för sista gången i sin stapel den 10 december 1970. Från och med den 1 januari 1971 flyttades domsagan till Eksjö. Tingshusklockan donerades till församlingen, som placerade den utanför församlingshemmet på Tegnérgatan. Tingshuset köptes i februari 1971 av stadsfullmäktige för 100 000 kronor. Samma år påbörjades ombyggnadsarbeten för att anpassa det gamla tingshuset till att bli förvaltningsbyggnad för Sävsjö kommun. Lokalerna togs i bruk för detta ändamål den 21 juni 1971. Byggnadens namn ändrades, efter viss diskussion, från tingshus till Kommunalhus.
På hösten år 1976 började den nyare delen av nuvarande Kommunalhuset att byggas. Den gamla vaktmästarbostaden med uthus revs för att ge plats för en huskropp med två våningar och ett trettiotal kontorsrum och andra utrymmen. Därmed skulle hela den kommunala förvaltningsorganisationen komma samman på en plats. Vid jultid år 1977 kunde de nya utrymmena tas i bruk. År 1990 inreddes ett tredje plan i den nya byggnaden.
Sammanställt av Henrik Edström 2000-09-19.
Källa: Nilsson, Elna, Sävsjö – ett samhälles liv och utveckling vid stambanan, Sävsjö 1997.
TILLSAMMANS MED Fredrik Håkansson och Gunnel Svensson var jag på plats för att justera kommunfullmäktiges protokoll. I samband med det fick vi ett trevligt samtal om lokal historia, inte minst om hur vårt kommunalhus tidigare också tjänade som tingshus. Jag nämnde då ett dokument som jag i början av min tid som kommunalråd uppdrog åt vår kommunjurist, Henrik Edström, att ta fram kring just den här historiken. En intressant dokumentation som till stor del är hämtad från uppgifter i Elna Nilssons Sävsjöbok. Här finns intressant information om denna unika byggnad som häromåret blev utsedd till höglandets vackraste kommunalhus!
PROTOKOLLET från kommunfullmäktige kan du läsa på denna länk:
https://savsjo.se/download/18.7ca9d08b19a3311685e39cbb/1766144417401/Protokoll%20kommunfullm%C3%A4ktige%202025-12-15.pdf
HISTORIKEN OM vårt kommunalhus kan du läsa på denna länk:
https://savsjo.blogspot.com/2025/12/protokoll-och-historia-for-vart.html
Tingshuset och Kommunalhuset i Sävsjö – en kort historik
Den fastighet på vilken det nuvarande Kommunalhuset, tidigare tingshuset, är beläget hette ursprungligen Gustavsborg 24. Handlanden Frans Otto Ferdinand Rybeck bebyggde tomten redan 1879 med en större tvåvåningshus med minst fyra lägenheter. I äldre folkmun benämns sedan dess sluttningen av Djurgårdsgatan utanför Kommunalhuset ”Rybeckalia”. Före detta bergsmästaren, tillika ordförande i municipalstämman, Ingemar Nyberg övertog fastigheten några år senare.
Vid det allmänna tingssammanträdet i Komstad i maj 1902 väcktes frågan om byggandet av ett nytt tingshus och en ny arrestlokal i Sävsjö; de befintliga lokalerna i Komstad från år 1825 hade börjat att bli slitna och otidsenliga. Den 7 maj 1906 beslöt tingshusbyggnadsskyldige att inköpa fastigheten Gustavsborg 24 för att där uppföra ett tingshus ritat av byggmästaren John Johnsson i Värnamo. Den på fastigheten befintliga byggnaden från 1879 monterades troligen ned och uppfördes på annan plats i Sävsjö. År 1908 stod det nya tingshuset, vars yttre i stort sett motsvarar dagens utseende, färdigt. Tingshuset för Västra Härads domsaga invigdes den 12 januari 1909 av landshövdingen Pettersson och predikan hölls av kontraktsprosten Norbäck. Bakom tingshuset, där i dag den nyare delen av Kommunalhuset är uppförd, uppfördes samtidigt med tingshuset en vaktmästarbostad, till vilken distinktionskorpralen Ekblom, som hade tjänstgjort som polis i samhället sedan år 1895, flyttade.
I byggnaden fanns på bottenvåningen tjänsterum för domare, notarier och åklagare, samlingsrum för nämndemän och en stor tingssal. På övervåningen fanns rum som hyrdes ut som bostad åt notarier, vilka i allmänhet tjänstgjorde vid häradsrätten under ett par års tid. En profil i sammanhanget och i samhället var häradshövdingen Landergren. Under senare delen av tjugotalet hyrdes tingshuset ut för fester, så kallade basarer, anordnade av IFK i Sävsjö.
År 1932 lades domsagorna för Östra Härad och Västra Härad ihop, och frågan om att flytta domsagokansliet till Vetlanda väcktes. Domsagokansliet flyttades till Vetlanda år 1938, och den i Sävsjö tingshus stationerade personalen flyttade med. Tingshuset användes emellertid alltjämt vid förhandlingar förlagda till Sävsjö. År 1959 beslutades att tingshuset skulle renoveras. Det nyrenoverade tingshuset kunde så invigas den 19 januari 1961. Ett speciellt intresse tilldrog sig därvid den tallkotteliknande stora kopparfärgade lampan i tingssalen, de kostbara schweiziska tapeterna i häradshövdingens tjänsterum, det nya i kalksten huggna vapnet för Västra Härad, som placerats ovanför huvudingången till tingssalen, samt den hundraåriga domarstolen.
Den utanför tingshuset belägna tingshusklockan klämtade för sista gången i sin stapel den 10 december 1970. Från och med den 1 januari 1971 flyttades domsagan till Eksjö. Tingshusklockan donerades till församlingen, som placerade den utanför församlingshemmet på Tegnérgatan. Tingshuset köptes i februari 1971 av stadsfullmäktige för 100 000 kronor. Samma år påbörjades ombyggnadsarbeten för att anpassa det gamla tingshuset till att bli förvaltningsbyggnad för Sävsjö kommun. Lokalerna togs i bruk för detta ändamål den 21 juni 1971. Byggnadens namn ändrades, efter viss diskussion, från tingshus till Kommunalhus.
På hösten år 1976 började den nyare delen av nuvarande Kommunalhuset att byggas. Den gamla vaktmästarbostaden med uthus revs för att ge plats för en huskropp med två våningar och ett trettiotal kontorsrum och andra utrymmen. Därmed skulle hela den kommunala förvaltningsorganisationen komma samman på en plats. Vid jultid år 1977 kunde de nya utrymmena tas i bruk. År 1990 inreddes ett tredje plan i den nya byggnaden.
Sammanställt av Henrik Edström 2000-09-19.
Källa: Nilsson, Elna, Sävsjö – ett samhälles liv och utveckling vid stambanan, Sävsjö 1997.
