DET VAR EN VARM och vacker sommardag när vi tog farväl av Ingemar Claesson i Frikyrkan i Rörvik. Begravningsgudstjänsten var stillsam och innerlig, med vacker sång framförd av en kvartett damer och musik av Uno Säll. Officiant Franz Hagman höll en personlig ceremoni som speglade Ingemars liv och personlighet. Kistan var vackert smyckad med hans älsklingsblomma Tagetes. Det blev ett ljust och värdigt avsked, och ett fint minne att bära med sig.
PÅ SISTONE HAR SORGEN varit påtaglig. Flera personer som stått mig nära eller som har haft en plats i mitt liv har nyligen gått bort. Under senaste fullmäktigesammanträdet tog vi farväl av en politikerkollega som så oväntat lämnat oss. Kort därefter nåddes jag av beskedet att en tidigare arbetskamrat hastigt avlidit. Under juli har ytterligare flera personer som jag känt väl gått bort. Alla lämnar ett tomrum efter sig. Jag är samtidigt tacksam över att många av dem fick ett långt och rikt liv. Tyngst känns beskedet om att en ung kvinna som är granne till oss förlorade kampen mot cancer, bara 24 år gammal. Det gör så ont, är så förfärligt, så sorgligt och är så svårt att acceptera.
NÄR JAG KÄNNER så här försöker jag vända min sorg och brist på acceptans till tacksamhet över livet. Jag lämnar över allt det jag inte kan förstå i Guds händer. Jag ber att de drabbade ska få känna Guds närhet och omsorg. Att de mitt i sorgen ändå ska få en glimt av tröst och styrka.
JAG BLIR OCKSÅ så innerligt tacksam över livet och för alla nära och kära jag har omkring mig. Livet bär oss alla genom både glädje och sorg, genom ljus och mörker. Och även om det inte alltid är enkelt, så är varje dag en gåva. En möjlighet att leva, att älska och att bry sig om.
TA VÄL HAND OM DIG! DU ÄR VÄRDEFULL!
