Gick häromdagen rakt förbi en hopkrupen tiggare med mina händer fulla av grejor. Noterade i ögonvrån tiggaren som en äldre person som såg ut att vara sorgsen och frusen. Väl inne i bilen med alla grejor och med startad motor kom som en blixt från klar himmel i mitt minne Leo Tolstoys berättelse om Pappa Panov. Jag stängde av bilen gick tillbaka och gav tiggaren en rejäl slant och insåg att det jag trodde var en äldre kvinna var en ung flicka som nu gav mig ett stort brett leende. Detta leende har dröjt sig kvar och blir för mig en påminnelse om vikten av att tänka på "dessa mina minsta", kanske allra särskilt så här en julafton när många av oss har det så fantastiskt bra!
Medverkade för många år sedan som pianist i musikalen om Pappa Panov. Detta är en fascinerande berättelse om en gammal skomakare som väntar på en speciell gäst. Han har läst i en gammal bok om Jesus som föddes och som fick bo i ett stall och hur de visa männen kom med gåvor till honom - Åh, vad han hade velat ta hand om honom och ge honom av det lilla han hade. Han får en rad enkla gäster under dagen, men inget besök av den Jesus han hade hoppats. Men i slutet av berättelsen inser han att det faktiskt var just Jesus som varit på besök genom alla de gäster han haft. Dagen för den gamle skomakaren börjar med bekymmer men slutar i äkta julglädje.
Önskar dig en riktigt härlig och GOD JUL!
P.S. Kolla gärna på denna helt underbara tolkning av den klassiska julsången Holy night:
https://www.youtube.com/watch?v=CO6OZIY-lYw